Nyttiga tips

Förhandsbesked i skattefrågor

Om du är osäker på hur Skatteverket kommer att bedöma ett visst förfarande skatterättsligt kan det vara bra att känna till att Skatteverket inte lämnar några bindande förhandsbesked. Vill du veta hur Skatteverket ser på en viss situation skatterättsligt kan du dock skicka en skriftlig fråga till dem. Det gör du enklast på skatteverket.se under fliken Kontakta oss. Då får du normalt ett skriftligt svar på din fråga under givna förutsättningar. Svaret är inte bindande men Skatteverket brukar hålla sig till de svar man lämnat skriftligt.

Skatterättsnämnden

För att få ett bindande förhandsbesked i en skattefråga måste du ansöka om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden.

Alla som är eller kan bli skyldiga att betala någon av de skatter som kan omfattas av ett förhandsbesked har rätt att ansöka. Vilka skatter det är framgår av lag (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.

För att ett förhandsbesked ska meddelas måste det vara

• av vikt för dig som sökanden eller
• för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

Frågan måste också vara av rättslig karaktär, det vill säga inte gälla värdering eller bevisning, och vara olöst i den meningen att svaret inte klart framgår av lagstiftning eller praxis.

När en ansökan kommit in görs först en preliminär bedömning av om frågan går att besvara genom ett förhandsbesked och om ansökan behöver kompletteras. Därefter får Skatteverket yttra sig över ansökan. Ytterligare skriftväxling mellan parterna förekommer som regel.

När skriftväxlingen avslutats förbereds ärendet av en skattejurist i samråd med en kollega och föredras för nämnden, som fattar beslut. Därefter utformas förhandsbeskedet inom kansliet och delges parterna.

Det tar cirka tre månader, efter det att skriftväxlingen är avslutad, att få ett förhandsbesked.

En ansökan som gäller inkomstskatt måste komma in senast den dag då en deklaration senast ska lämnas som underlag för den beskattning som frågan avser. En ansökan som gäller moms eller punktskatt ska ha kommit in innan den första redovisningsperiod som berörs av frågan har börjat.

Uthyrning till arbetsgivaren

Det förekommer att arbetsgivare betalar hyra för utrymmen som den anställde upplåter i den egna bostaden. Huvudregeln är att sådan hyra är skattepliktig som inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Hyran kan dock beskattas som inkomst av kapital om vissa förutsättningar är uppfyllda.

För det första krävs det då att det finns ett hyresavtal.

För det andra ska arbetsgivaren ha behov av en lokal i den anställdes bostad. Saknas det ska ersättningen beskattas som inkomst av tjänst oavsett ersättningens storlek.

För det tredje ska hyran vara marknadsmässig. Vid bedömningen av om hyran är marknadsmässig ska hänsyn tas till det geografiska läget, standarden på lokalen, hur utrymmet är utrustat, om det hyrs möblerat eller inte, storleken på utrymmet samt om det är varm- eller kallhyra.

Om ersättningen överstiger marknadsmässig hyra ska det överskjutande beloppet beskattas som lön.

Marknadsvärde

Marknadsvärdet för det hyrda utrymmet är den hyra som den anställde hade kunnat få om utrymmet hade hyrts ut till en utomstående. Marknadsvärdet är inte vad det hade kostat arbetsgivaren att hyra ett annat motsvarande utrymme.

Om det uthyrda utrymmet är integrerat i bostaden är marknadsvärdet oftast lägre än om det är ett avskilt utrymme. Det kan det till och med finnas anledning att ifrågasätta arbetsgivarens behov av utrymmet om det inte är avgränsat från bostaden. Det gäller även när arbetsgivaren betalar en schablonmässigt bestämd hyra.

Garage

Om en anställd har en förmånsbil eller egen bil som används i tjänsten förekommer det att arbetsgivaren betalar för hyra av garage. Om innehållet i bilen tillhör arbetsgivaren och det är stöldbegärligt, av högt värde och svårt att lasta ur bör ersättningen för garaget ses som en hyresersättning. Om lasten ganska lätt kan lastas ur kan det i stället för ersättning för garage bli aktuellt med ersättning för förråd. Enbart skydd av bilen i sig innebär inte att arbetsgivaren anses ha behov av garage även om det är en förmånsbil.

Arbetsgivaren ska lämna uppgift om hyran i kontrolluppgiften, oavsett om hyran ska beskattas som inkomst av tjänst eller kapital.

Marknadsvärdet av fri bostad

Det är inte ovanligt att nyanställda personer, som tagit anställning på annan ort, har förmån av fri bostad under en övergångsperiod. Arbetsgivaren kanske står för en lägenhet till dess att familjen har flyttat med.

I inkomstskattelagen finns inga särskilda bestämmelser om värdering av förmån av fri bostad. Värdet av bostadsförmånen ska därför beräknas enligt huvudregeln till marknadsvärdet. Detta innebär att förmånen ska värderas till vad det normalt hade kostat för den anställda att själv hyra bostaden utan arbetsgivarens medverkan.

Vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter samt på kontrolluppgiften ska dock arbetsgivaren använda särskilda schabloner och inte marknadsvärdet. Det innebär att den anställde ofta måste frångå värdet i kontrolluppgiften för att lämna en korrekt deklaration.

En anställd med fri bostad har ofta ingen aning om bostadens marknadsvärde. Det kanske endast är arbetsgivaren som känner till detta. Det är därför bra om arbetsgivaren informerar den anställde om det aktuella marknadsvärdet, så en anställde i god tid vet vilket värde han ska beskattas för.

Bostadsförmånen ska av den anställde värderas med hänsyn till hyresnivån på orten även om arbetsgivarens kostnad för bostaden varit högre. Det kan nämligen inte uteslutas att företaget har betalat högre hyra än vad en privatperson är beredd att göra (HFD 2012 ref. 55).

Förmån av en bostad i hyreshus bör i första hand beräknas till kvadratmeterpriset för boytan i uthyrda, likvärdiga lägenheter på orten. Vid denna beräkning kan de kollektivt förhandlade hyrorna mellan hyresmarknadens parter ge ledning.

På orter utan hyresmarknad bör värderingen av bostadsförmån ske med utgångspunkt i hyresnivån på närliggande orter där det finns en hyresmarknad. Förhållandena på den aktuella orten måste beaktas.